Andra drömmer om helgen men jag trivs lika bra med vardagen.
Kanske pga. att jag är lite av rutinmänniska och dessutom trivs jag förbaskat bra hemma.
Det är tryggt, varmt, okomplicerat, allt-är-nära-till-hands och mitt stora ensamhetsbehov blir tillfredsställd.

Det är inte många som förknippar mig med ensamhetsbehov för jag är pratig, glad och livlig med sällskap.
Men de som får komma på riktig, riktig nära mig vet om mitt ensambehov.

Det är otroligt avkopplande att kunna vara helt ensam, att ha helt TYST omkring sig och det är sällan jag ha varken radio eller TV på när jag är ensam hemma. Till och med datorns ljud är avstängt.

Igår kväll hade inte alls ensambehov utan stornöjd av min väninnas besök.
Med vissa personer är tiden obetydlig, då menar jag att det spelar inge roll hur många dagar, månader eller till och med år går i emellan man träffas, det känns alltid som man hade träffats igår. Lika bekanta och lika enkelt alltid.

Självklart märker man förändringar,
 ….hennes rynkor är djupare, hon måste använda glasögon och …
jag bara skojar, men jag tror att ni fattar vad jag menar.
Tur att dem finns!!

Idag ska jag göra det vanliga, jobba och ta hand om hunden men  
jag ska också försöka hinna med att lämna tillbaka en Jane Norman tröja som jag var lite osäker när köpte den.


Och A, din man har helt rätt,
du luktar väldig gott, parfymen passar bra för dig!